Norsk Mor skriver till sin son.
”Käre son. Bara ett par rader så du vet att jag ännu lever. Jag skriver detta brev sakta, för jag vet att du inte kan läsa fort. Du kommer inte att känna igen huset när du kommer hem, för vi har flyttat. Jag kan inte ge dig adressen, eftersom den förre Bergenfamiljen som bodde här tog med sig numret till sitt nya hus, så de skulle slippa ändra adress. Lite om din far, han har fått nytt jobb. Han har nu 500 man under sig. Han klipper gräset på kyrkogården. Det finns en tvättmaskin i vårt ny hus när vi flyttade in, men den fungerar inte bra. Förra veckan stoppade jag 14 skjortor i den, drog i snöret och sedan dess har jag inte sett dom. Din syster fick barn i morse, Jag har inte fått reda på om det blev en pojke eller flicka, så jag vet inte om du är Moster eller Morbror. Farbror Olav drunknade i ett Whiskeyfat på Oslo Bryggeri för en tid sedan. Några arbetare hoppade i för att rädda honom, men det gick inte. Han bara slogs och ville stanna kvar. När vi kremerade honom brann han i tre dagar. Din far drack inte så mycket i julas, jag hällde en burk motorolja i hans ölsejdel och det höll honom igång till nyårsdagen. Jag var hos doktorn i torsdags, din far var med. Doktorn satte ett litet rör i munnen på mig och sa till mig att inte öppna den på 10 minuter. Din far erbjöd sig att köpa röret. Det regnade bara två gånger i Bergen förra veckan, först tre dagar, och sedan fyra dagar. I måndags var det så blåsigt att en av våra hönor la samma ägg fyra gånger. Din älskade Mor.
P.S. Jag skulle ha skickat 100 kronor, men tyvärr hade jag redan klistrat igen kuvertet.
D.S.”